måndag 17 december 2012

Aratron, min älskade ängel


Idag var jag tvungen att fatta ett svårt och tungt beslut, min älskade bebis Aratron fick somna in.
Aratron har haft HCM sedan 2009 och hjärtsvikt sedan 2011, jag trodde inte att han skulle hålla så länge som han gjorde. På senare tid så har han magrat en hel del och de sista veckorna så gick det fort.
I fredags så var vi inne på en undersökning dels för att kolla hans hjärta men också för att se om vi kunde komma på varför han blivit så smal. Min magerkråka hade gått ned till 2.5 kg och vi tog prover på honom men jag hade stora förhoppningar att vi kunde klara detta då han var så pigg.
Tyvärr så visade provsvaren att det såg lite dystert ut och jag fick helgen på mig att fundera på om det var värt att gå vidare eller om han skulle få somna in.
Eftersom han var så pigg så bestämde jag mig för att kämpa vidare men nu under helgen så blev han sämre, han låg mest och gick bara upp för att kissa och dricka, på söndagen så fick vi tvångsmata honom för att han skulle få i sig näring.
Nu i morse så fick jag en tid hos veterinären och jag tog med mig kissprov utifall att det skulle finnas något man kunde göra.
Veterinären fick mig att inse att det inte fanns något mer jag kunde göra, hans hjärta höll sakta på att ta slut och han var så trött. Han var också väldigt kall om tassar och öron och under tiden som vi var där så blev han kallare både i kroppen och på nosen.
Jag tog det otroligt tunga beslutet om att han skulle få somna in.
Allt gick väldigt fort och plötsligt var han borta.

Aratron var min lila bebis, mitt älskade hjärta som ljusade upp mina dagar, han ville alltid vara hos mig, ligga under min tröja och när jag satt vid datorn så var det hans och min tid. Jag vet inte hur många blogginlägg jag har skrivit med honom innaför min tröja.
Att ta färval, att se honom tyna bort och att behöva lämna honom vetandes att det är sista gången jag får hålla om honom, pussa på honom och smeka honom är något av de svåraste jag har gjort. Mitt hjärta är krossat och han har lämnat ett enormt tomrum efter sig.

Min älskade ängel så som jag kommer att sakna dig, du finns i mitt hjärta och i mina tankar för alltid!

22 kommentarer:

  1. I'm still here, though you don't see.

    I'm right by your side each night and day,

    And within your heart I long to stay.


    My body is gone but I'm always near,

    I'm everything you feel, see or hear.

    My spirit is free, but I'll never depart,

    As long as you keep me alive in your heart.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åhh, tårarna bara rinner. Tack!

      Radera
  2. Åhh förstår hur tungt det känns. Men det var ett bra beslut trots att det var tungt. Nu slapp han lida mer, du får försöka tänka på allt det fina ni hade tillsammans.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte lätt men det blir väl lättare hoppas jag...

      Radera
  3. Så himla sorgligt och är verkligen bland det svåraste man kan göra. Tänker på er <3

    SvaraRadera
  4. Beklagar sorgen, det är så svårt att förlora en familjmedlem, men du gjorde det bästa för din lilla bebis.
    Skaffa dig lite tid att sörja.
    Jag kommer att donera lite pengar till Uppsala Katthem i Aratrons minne, om det är okej med dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är absolut okej, tack så hemskt mycket!

      Radera
  5. Stor kram till dig, jag lider verkligen med dig!

    SvaraRadera
  6. Jag beklagar. Det är alltid jobbigt att låta en lurvig familjemedlem somna in även fast man vet att man gör det för att de ska slippa lida. Han har det bra nu *kram*

    SvaraRadera
  7. Usch så tråkigt, stor kram till dig.

    SvaraRadera
  8. Nej vad ledsen jag blir, jag vet ju själv hur mycket jag älskar mina egna katter. Jag beklagar verkligen sorgen, det var ett svårt beslut som behövde tas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, det var svårt men jag vet att det var det rätta att göra men det gör fortfarande mycket ont.

      Radera
  9. Så himla sorgligt! Kramkram

    SvaraRadera
  10. Jag beklagar verkligen, det är fruktansvärt att behöva avliva en älskad djurkompis och saknaden är enorm! Ni verkar i alla fall ha gett honom alla chanser ni kunde och han har säkert haft ett fint kattliv! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja gud vad jag saknar min lilla bebis, hade ju hoppats att få ha honom ett tag till i alla fall.

      Radera
  11. Jag vet precis hur det känns och jag är så ledsen för att du måste gå igenom det. Tusen trötkramar från mig.

    SvaraRadera