onsdag 9 februari 2011

Sötnos är hemma igen


Jag tänkte mest att jag skulle uppdatera igen om min lilla kisse.
Hon är hemma igen, fick hämta henne i måndagseftermiddag och det var så otroligt skönt att få hem henne!
Vi har mest ägnat tiden till att mysa och gosat så när jag kommer hem från jobbet så ägnar jag mycket tid åt henne och trugar i henne lite mat.

Neurologen hittade inget fel i hjärnan så det var balanssinnet och/eller örat som ställde till besvär och hon fick diagnosen Vestibulärt syndrom. Jag har ju misstänkt att hon blev dålig pga öronrengöringen som de gjorde i torsdags men det kunde de inte säga, kunde vara det eller så var det bara en bidragande orsak.....Slinger slinger säger jag.
Hon blir sakta men säkert bättre, är lite ostadig fortfarande och ramlar lätt omkull men inte alls på samma sätt som förut. Hon är också lite kinkigare på att äta men med lite tålamod så har jag lyckats få i henne en del, man får hjälpa henne lite till en början genom att hålla upp tallriken så att hon inte behöver böja sig så mycket frammåt.

Vi ska på återbesök till neurologen den 16 februari så det ska bli intressant.

Vill tacka alla för kommentarerna på mitt förra inlägg, det betydde otroligt mycket för mig!

4 kommentarer:

  1. Vad skönt att höra att hon är bättre!

    SvaraRadera
  2. Åh, lilla hjärtat... Hon ser lite ut som ett ulligt, gulligt lamm, men säg inte det till henne för katter har ju sin stolthet.

    Att truga i katter mat vet jag allt om. Min gamla tant här hemma är jordens kinkigaste och idag fick jag ta mig över en meterhög snövall och ge mig ut i världen för att hon inte tyckte något av de dryga tio olika sorters foder vi har hemma duger. Och så ska det skäras i småbitar men inte mosas. Ja, du fattar. Men det är så värt det när de rullar ihop sig på kudden och spinner. :D

    SvaraRadera
  3. Kerstin: Det är otroligt skönt!! Mitt lilla hjärta....

    Kajapennan: Var så otroligt skönt att få hem henne och vi har myst och myst sen dess.

    Sminkan: Visst gör hon, som ett litet tjockt lambilamm.....
    Det var lite besvärligt att få i henne mat, hon ville nästan bara ha Whiskas Anka i sås och då måste jag först hålla upp den framför henne så att hon inte behövde böja sig ned och sen efter ett tag sätt ned den. Sedan fick jag förfölja henne med maten en stund får att få i henne mer och sedan släppa fram de andra katterna så att hon fick lite konkurrens....
    Kan tänka mig att det var besvärligt att ta sig ut i det vädret som var då men vad gör man inte för sina bebisar!

    SvaraRadera